Jag gillar snygga kläder. Jag gillar att klä mig snyggt. Eller rättare sagt, jag gillar att klä mig i kläder jag tycker är snygga och i vilka jag känner mig snygg. Min erfarenhet är att snygga kläder och skor ger mig en bättre hållning och jag går genom dagen med något större pondus och självsäkerhet.
Ytligt? Nä, inte alls. Om man mår bättre inombords av att känna sig snygg är väl det inte nödvändigt ytligt? Det handlar helt enkelt om att jag vill klä mig på ett visst sätt, för att det får mig att må bättre.
Ytlighet handlar, enligt min mening, om att döma andra utifrån sin egen uppfattning om utseende, skönhet och materiell status. Om jag klär mig på ett visst sätt för att jag tycker det är den bästa representationen av mig själv, är väl det en sannare bilden av mig? Skulle jag däremot klä mig på ett annat sätt, bara för att någon i min omgivning tycker ditten eller datten, är väl det en betydligt ytligare handling?
Jag fick en gång frågan varför jag klär mig som om jag ska gå på fest när jag är på jobbet. Förutom det självklara svaret – För mitt liv är som en fest! – vill jag påstå att väldigt få klär sig som jag gjorde den dagen när de ska gå på fest. Jag hade på mig ljusblå oxford-skjorta med mörkbrun ullslips, brun kofta, jeans, en ljusbeige manchester-blazer (som jacka) och ljusbruna brogues. Ingen jävel klär väl sig så på fest? (Förutom jag då, kanske…)
Jag klär mig inte för att imponera på någon annan än mig själv. Jag vill kunna kolla mig i spegeln och tänka: “Shit, idag ser jag ut precis som jag vill se ut!” Huruvida någon annan tycker jag är snygg bryr jag mig faktiskt mindre om, även om det förstås är trevligt med komplimanger. (Vilket man sällan får, komplimanger alltså, så ansträng dig inte för att fiska smicker.)
Det påstås att man kan avgöra en massa saker om en mans person bara genom att titta på hans skor. Detta är förstås fullkomlig nonsens. Det enda man kan skaffa sig ett rufft estimat om, genom att titta på en mans skor, är ungefär hur mycket pengar han finner skäligt att lägga på ett par skor – och möjligtvis huruvida han tar väl han om sagda skor eller ej.
För oss med ett ständigt sviktande självförtroende är snygga skor av yttersta vikt. Dels för att självförtroendet kan få en extra boost genom att man känner sig snygg, men också för att de egna skorna är den sista krockkudden för självförtroendet.
När man förläget slår blicken i backen och då ser ett par väldigt snygga skor, så dämpar de fallet avsevärt.
Det behöver inte vara dyra skor. Mina favoritskor är ett par Dr Martens jag snappade upp för 550 pix på rea en gång, och de funkar till nästan allt!
