Pojk för sin klänning

Vissa kanske tycker det är en absurd fråga, men vet ni hur svårt det är att köpa en klänning till en pojke?

Alla klänningar för små barn är så chockråsa, hjärtbeklädda, volangtjohejiga, puffärmade, rosettprydda och prinsessiga att jag inte ens skulle köpa dem till en dotter. Än mindre till en pojke. För jag vill inte “klä honom som en flicka”, jag vill bara köpa en förbannad klänning till min pojke, som verkligen, verkligen gillar att ha klänning. Han tjatar om klänningar jämt och har dem på sig så ofta han kan. Det är inget vi fått honom till, det är en smak han skaffat sig helt själv.

Samtidigt vill jag inte trä på honom något som får Babsan att se nedtonad och diskret ut i jämförelse. Jag vill inte göra ett statement. “Se på mig, så fritänkande jag är! Skåda mitt normöverskridande barn! I’m raisin’ him gay.”

För det är inte det jag vill. Jag vill bara ha en klänning. En klänning till en pojke.

Okej. Nu hör jag hur många av er ropar: Vaffan, fattar du inte att ungen kommer bli mobbad? Vad är du för jävla förälder, va? Släppa iväg en POJKE i klänning? Hur fan tänker du? Ska han få testa heroin också, eller?

Så. Innan alla haters ringer soc, låt mig förklara. Det handlar alltså om att låta honom ha ett klädesplagg han gillar, inte om att låta honom tortera smådjur. Han är ännu så liten att han inte “förstår” att klänningar “är för flickor”. En del av hans jämnåriga kamrater förstår det, och de kommenterar på det ibland, men ingen retar honom. Ännu.

Det kommer med all säkerhet komma en dag då han blir ordentligt tilltryckt för att han går klädd i klänning. Det kommer inte gå många år till förrän hans jämnåriga inte nöjer sig med att kommentera över hans klänning, utan kommer låta honom veta med all önskvärd tydlighet att han sticker ut på fel sätt.

Den dagen kommer han bli ledsen. Efter den dagen kommer han förmodligen inte vilja ha klänning mer. Den dagen kommer även jag bli ledsen, för det kommer vara dagen han lär sig om alla hämmande konventioner, grupptryck och grupphat.

För tro mig, resten av världen – ja, kanske just du – står redo och villig att trycka på honom åsikter om vad han kan och inte kan göra. Om vad han kan och inte kan vara. Resten av världen kommer kritisera och trycka ner honom. Konvensionen kommer snart nog ta ifrån honom väldigt många av hans friheter. Och haters gonna hate.

Men tills den dagen kommer, låter jag honom gå till förskolan i klänning. Jag låter honom gå i klänning när vi fikar på stan och när vi går till lekparken. För jag vill inte vara den som tvingar honom att sluta göra något han gillar, något så totalt harmlöst som att bära klänning, bara för han har snopp.

Så jag som förälder behöver alltså inte förklara för honom att klänning är fel. Det kommer ni andra göra. Det jag som förälder behöver göra är att köpa honom en förbannad klänning, som inte ser ut som något en docka har på sig eller som stulen rekvisita från en After Dark-show, och vet ni hur jävla svårt det är?